Isracing
Speedway på is. Så kan man enklast beskriva isracing där den stora skillnaden således är underlaget och att däcken har utrustats med stålspik som kan vara nästan tre centimeter långa. Men precis som i speedway körs ett heat i fyra varv. Av SWEMO:s medlemsgrenar är isracing ett av de minsta, beräknat på utövarantal. Av många har sporten beskyllts för ”gubbsport” beroende på att rutin har visat sig vara en viktig faktor. Men för att erhålla tävlingslicens får en förare vara maximalt 55 år gammal.
Internationellt har VM i isracing körts sedan 1966 och det är svenskar och ryssar som har dominerat sporten. En av de mest kända svenskarna är Per-Olof ”Posa” Serenius. Den sista världsmästartiteln erövrade han som 54-åring 2002. Efter honom kom ryssen Nikolaj Krasnikov vilken under åren 2005-2012 tog åtta raka VM-guld individuellt. Man kör även VM för lag.
Trots den svensk-ryska dominansen är staden Assen och arenan De Smelt i Holland en av de mest klassiska platserna för isracing. Nederländske René Stellingwerf är mest meriterad av hemmaförarna. I Sverige körs tävlingar främst i Norrland men även i Uppsala om man räknar med de mest framstående platserna. I söder kan det hända under kalla vintrar att man plogar upp banor på sjöisar.
